Hästar som har betytt lite extra, Mirre

Mirage kom till Eda på våren 2010, en pensionerad hopphäst, triangelmärkt. Christina ville ta föl på henne, men det gick inte bra så hon lånades ut till Eda. När Jennifer fick Silver fick jag rida Mirre. Trots att jag visste att vår tid tillsammans skulle bli kort redan från början gick det inte att låta bli att älska den där hästen...

Så välutbildad, men ändå en utmaning att rida, pigg, känslig, arbetsvillig, duktig på både hoppning och dressyr. Jag undrar hur långt hon kunde ha kommit på tävlingar om hon inte hade varit triangelmärkt. Helt enkelt den perfekta hästen! Jag kommer aldrig att träffa någon som Mirre igen... Så perfekt. Dagen innan hon skulle flytta till sin nya ägare hittade jag henne i hagen med ett genomtjockt ben och en massa blod. Det var en av de hemskare dagarna i mitt liv. Som tur var blev det inget allvarligt, men Christina tog sin häst med sig hem och det fanns inget någon kunde göra.

Senare flyttade Mirre till Philippa i Bestorp där jag kunde häsla på lätt. Det var en lyckodag när Philippa talade om att hon inte hade tid för Mirre alla dagar i veckan, och att jag därför kunde bli medryttare och rida två gånger per vecka. Men underbart är kort och i december hände det som inte fick hända. Mirre hade allvarlig kolik två gånger, och när veterinären tittade på henne upptäckte de dessutom cancer.

Det var inget att göra åt saken, den mest perfekta av alla hästar fick flyga till himlen den 17 december 2010, 21 år gammal, efter att ha tillbringat sin sista dag tillsammans med sin bästa hästkompis hos Christina. Jag hann inte säga hejdå. Men det var nog lika bra, jag vet inte om jag skulle ha klarat det...

Inte jag som rider på de här bilderna...


Har inte så många bra bilder på henne tyvärr... Jag ska leta lite de kanske ni får se nån annan gång ;)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0