Dressyr=tråkigt?

Kan inte ta människor som tycker att dressyr är tråkigt alltid på allvar. Jag fattar det bara inte. Ska man ta ridningen seriöst så måste man rida massa dressyr, och inte bara för att, utan man måste gå in för det och verkligen rida i dressyren också. Det gör man inte om man hela tiden tycker att det är tråkigt!

Jag vill ju satsa på hoppningen, men som många andra kan jag tycka att dressyren är jätterolig också, fast hoppningen är roligare. Och dressyr är precis som allt annat inte rolig hela tiden, man måste slita mycket och när det inte funkar mellan häst och ryttare är det ett helvete att försöka rida ordentligt. Men så kan det vara i hoppningen också. Och som vi alla vet behöver vi rida en massa dressyr.

Vad jag ville säga är bara att jag inte förstår hur de tänker. Förklara gärna! Jag menar inte att man måste älska allt, med de som rider all hoppning själva och låter medryttaren eller beridaren ta hand om dressyren för att det är så tråkigt, de går för långt. Man ska vara med sin häst och glädjas med den i alla väder. Vad tycker ni? Har jag helt fel?

Jag tycker som jag tycker och säger vad jag vill, det är ingen idé att försöka ändra på det!


Tänk på säkerheten!

Är vår lärares bästa och mest använda uttryck. Men hur tävker man på säkerheten bäst? Är det att alltid ha hjälm o väst o skor med stålhätta? Jag tycker att när man överdriver såhär blir det lätt bakvänt, att det blir mindre säkert ju mer man tänker. Som att leda med kedja till exempel. Kanske får man större kontroll för ögonblicket, men vad gör man om kedja en dag inte räcker? Hästen bllir okänslig. Eller om man säljer hästen och nya ägaren inte har kedja så hästen blir livsfarlig? Att rida barbacka är också ett exempel på det här. Det är förbjudet på skolans anläggning. Men att rida barbacka är superbra för balansen, och har man inte gjort det är ju risken större att man ramlar av även i sadeln. Plus att det är jobbigt för hästen att aldrig få slippa den tunga sadeln. Att ha foten i stigbygeln när man ändrar stigläderlängden är också fel, tycker jag. För foten åker lättare igenom och fastnar om hästen skuttar till och man sitter inte alls stadigare. O vi får ju rida utan stigbyglar på lektionerna. När man har skor med stålhätta spelar det ingen roll hur trampsäkra de är om de är så halkiga att man ramlar under hästen och blir trampad i ryggen istället. Nu blev det ganska mycket på en gång, jag har massor av exempel till, men ni fattar hur jag tänker, eller hur?

Den bästa säkerheten är en trygg, välmående häst och en erfaren uppmärksam människa! Det sitter i hur man hanterar hästarna och inte i regler och utrustning. Man måste kunna läsa av hästen och veta vad den ska göra innan den gör det och kunna reagera efter det! 

Vad tycker ni? Kommentera!

Rida med väst


Jag tycker att det är jättebra att lära sig rida med säkerhetsväst! Om man klarar av det, vill säga. Själv gör jag verkligen inte det, jag får jätteont i nacke och rygg efterså, min sits och balans försämras och framförallt sitter jag och spänner mig så att hästen blir irriterad. Jag har inte ramlat av en enda gång utan väst (än) men massor av gånger med. Något samband där? Dels att jag såklart hade väst B-ponnytiden och att jag hade det när jag hoppade förut innan jag gav upp. Men jag tror också att det har med min försämrade ridning när jag inte kan sitta rakt eller röra mig smidigt. När jag hade ridväst över kavajen i Folkinge kunde jag inte andas allt i början, trots att den satt bra åt alla andra håll. Sen kunde jag bara ta korta andetag under hela framridningen och ritten. Usch!

Men jag rekommenderar alla barn som börjar rida att vänja sig vid en "skön" ridväst! På min tid (är jag 80 år eller...?) fanns det bara stora kartongbitar så där har vi väl anledningen till att jag inte ville ha dem på mig. Nu har jag en tunnare kopia av en racesafe, och står knappt ut med den hehe...


Snart kommer ett inlägg om vad jag egentligen tycker om den så kallade säkerheten... ^^

Pusss på er

Rubrik?


Såg den här bloggen som var bloggtips på ponnysanning.bloggspot.com, var bara tvungen att läsa...


Måste man provocera för att synas? Den här bloggen har helt klart fått lite inspiration från NHexperten, men skriver inte riktigt lika sjuka saker som hon... Nej, den här skulle kunna vara seriös. Det är intressant att höra om olika sätt att vara med hästar, men är enda sättet att överdriva? Vad tycker ni? Hissa eller Dissa den här bloggen?

Pussssss

Nyare inlägg
RSS 2.0