ylvaaek

Idag är jag nöjd med mig själv. Gissa varför?

Jo, för trots att det gick dåligt när jag red blev jag inte negativ och ledsen. Nu ska jag erkänna, jag har dåligt självförtroende, speciellt i hoppning. Inte från början, men händer minsta lilla fel - en vägran, Boris lyssnar inte, han går sju mil över tygeln (dressyren då) - så rasar hela min värld ihop och jag kan bara inte fortsätta rida.

Detta har varit ett stort problem, på tävling till exempel då jag blir jättestressad, får svårt att andas, spänner mig och tjuter som ett litet barn. (Jag gråter alltid när jag tävlar, eller anstränger mig riktigt hårt på en träning, av att vara glad eller ledsen.) Det svåra är att komma tillbaka och fortsätta som innan. Självklart fortsätter det att gå dåligt om jag inte skärper till mig.

Men nu har det äntligen gått bra på en CR (första felfria) och det känns mycket bättre. Jag vet att jag kan, om jag bara gör rätt. Innan gick det aldrig bra, så jag kunde liksom inte. Hoppas känslan håller i sig nu... För idag gick det inte bra att rida, ändå kunde jag vara lugn och bara fortsätta.


Någon som har/har haft liknande problem? Det känns alltid bättre att inte vara ensam ;)